#105 Hösttecken (132/365)

Färgklick

En liten bit in i skogen, precis där träden börjar ta överhanden från diket stod den. Som en röd fyr bland vissnande gräs och nedfallna löv. Dess signaler är tydliga, hösten är här nu. Det går inte att ta miste på. Luften är hög och klar, daggen ligger kvar större delen av dagen, och man mår som allra bäst när man får vara ute och låta allt detta underbara omsluta ens hela verklighet. 

#105 Hösttecken - Det går inte att ta miste på vad som komma skall.

#231 Prov (131/365)

Vetskap

Innan man vet det man vill veta, måste man ta reda på det. För detta finns många sätt att erhålla vetskapen. Ett av de trevligaste sätten är att helt enkelt prova.

Som den här gången då bilens vattenegenskaper skulle kartläggas.

#231 Prov - För att veta måste bilen genomgå ett prov. Vattenkörning.

#169 Lurig (130/365)

Ljudlig

Om dimman kommer är det bäst att kunna låta högt. Och så ska man se ut som en mistlur. Denna uppfyllde båda kriterierna. Så därför kan man säga att den är lurig till sin natur.

#169 Lurig - mycket mer lur än så här kan det inte bli.

#151 Kvarglömd (129/365)

Ensam

Alla har nog någon gång känt att de är kvarglömda, ensamma på havets botten. Ingen som lägger märke till dig. Ingen som verkar bry sig om hur du mår, vad du gör, eller varför du inte pratar längre. Ingen som verkar lägga någon energi på att visa att du syns, att du finns där mitt ibland dem, de andra som har skoj och kul hela tiden. De andra som pratar, lyssnar och gör saker tillsammans. De andra som inte är du. För du är ensam på havets botten, som en liten kvarglömd vit sten mitt ute på ett sandrev.

Till slut vill du bara försvinna. Du hoppas att sanden ska begrava dig för alltid så att ingen ska behöva inte se dig. Ingen ska kunna tycka att du är konstig som ligger alldeles ensam långt borta från alla de andra. Ingen ska någonsin få veta var du finns, för du finns inte.

Men så lyfter någon upp dig, tar dig i sin hand och för dig mot ytan igen. Låter solen spegla sig i dig och får dig att skina igen. Någon har sett dig. Någon visar att de vet att du finns.

#151 Kvarglömd - Låt ingen bli kvarglömd på botten. Plocka upp dem och ge dem ljuset tillbaka

#25 Bubbel (128/365)

I det blå

Framför linsen såg det ut som ett glas skumpa. Luft på sin väg mot ytan igen efter ett besök nere i det blå härliga vattnet. 

#25 Bubbel - Lycka kan vara att sakta stiga mot ytan insvept i ett blått bubbelmoln.

#116 Inlagd (127/365)

Ränderna går aldrig ur

Kunde bara inte motstå att ta denna bild. Utan att bli långrandig kan nämnas att det vara viloläge här. Det påminde om en sjukhussal, med den långa raden av britsar. 

#116 Inlagd - Fast på solsjukhuset är man inte sjuk, bara lycklig.

#302 Tal (126/365)

Namn eller nummer

Vad är det som skapar en identitet? Minns när man som tonåring lusläste sångtexter på innerfodralet till LP-skivan. Och man skrev ned de texter som inte fanns någonstans. Det gick inte att googla fram något på den tiden. Ville man veta vad de sjöng var det bara att lyssna noga. Ett välkänt NWOBHM band hade en inledning där en man sa "I am not a number - I'm a real man!" En textrad som bitit sig fast i mig.
Det är så lätt att neutralisera någon genom att hänvisa till personnummer, anställningsnummer, kreditkortsnummer eller vad det nu kan vara. Men bakom allt finns en person, med ett namn. Sök namnet och lär känna personen. Så finner vi våra vänner. Vi är mer än ett nummer.

Dock verkar det som att denna båt är ett undantag.

#302 Tal - Vissa har ett namn, vissa verkar inte vara så lyckligt lottade.

#248 Rädd (125/365)

Mardrömmar

En känsla av detta är en figur mer vanlig i barns mardrömmar än i vuxnas infinner sig hos mig. Mina mardrömmar är av en helt annan sort, utan vare sig monster, skelett eller spöken. Men likväl är de skrämmande - precis som den här gynnaren.

#248 Rädd - Ja skulle hen dyka upp i mitt garage skulle nog även jag bli riktigt rädd.

#20 Bikini (124/365)

Lättklätt

Nej du, inga smaskiga närbilder, bara så att man anar det finns bikinis på den här stranden. Var annars skulle man finna dem?

#20 Bikini - Bland alla badklädesmodeller, fanns otaliga bikinivarianter

#126 Kamp (123/365)

Ge inte vika

Den får aldrig ge upp. Den får aldrig känna sig besegrad. Den får aldrig vara obetydlig.

Våldet får inte ta överhanden. Inte idag, inte imorgon, inte någonsin. Det är allas vår uppgift att se till att det aldrig kan hända. Vi får aldrig ge efter för våldets väg. Vi får aldrig sluta bry oss om våra medmänniskor så till den grad att vi kan anse att våld är en acceptabel utväg. Det är det aldrig!

Ge kärleken all din energi. Ge medmänskligheten ditt hjärta och vår värld kommer att bli en mycket bättre plats att låna av våra barn.

Var aldrig så svag att du låter din kropps styrka styra dina handlingar!

#126 Kamp - Må denna pipa aldrig bli oknuten

#279 Sommarmat (122/365)

Ett om dagen...

Redo att plockas, sköljt av ett svalt sommarregn. Njuts bäst i direkt anslutning till trädet, kanske i gott sällskap och med lugnet som omsveper dig.

#279 Sommarmat - ett av många härliga äpplen i vårt lilla träd.

#89 Hage (121/365)

Barndom

Inget förändras, allt är annorlunda. Det är skönt att ha en plats som är sig lik. En plats där man kan kallibrera sig själv. En plats där man vet varje sten, varje rot och varje kulle. En plats där energin fylls på igen. 

För andra kanske det ser anspråkslöst ut, men denna hage är magisk. Den är grundfundamentet för mina minnen.

#89 Hage - Mitt eget nav. Här utgår jag ifrån.

#276 Soldis (120/365)

Morgonstund

Det varar inte länge, det magiska ögonblicket en sommarmorgon då solen inte riktigt hunnit värma upp luften så att diset försvinner. Vackert men förgängligt.

#276 Soldis - De värmande strålarna har snart trollat bort motivet

#14 Balans (119/365)

Livets vågspel

Gammal eller ung. Ibland måste vi sätta oss ned och begrunda var vi är. Söka efter vår inre balans. Liksom vi håller vår yttre balans där på bryggan. Vi måste låta oss översköljas av  naturen för att finna vår plats. Med balans i tillvaron orkar vi så mycket mer. Medgångar, motgångar, stiltje och storm. Med balans kan vi klara allt. Har du hittat din balans?

#14 Balans - på en gammal brygga en förberedelse för livet.

#309 Tjärn (118/365)

Lugn

Ett skogstjärn en sommarkväll. Ett flöte mellan näckrosbladen. Väntan på ett napp. Ljuset blir trollskt i skymningen medan sommarvinden mojnar allt mer. Kanske nappar det snart, kanske har fisken ätit sig mätt redan. Vem vet? Vem bryr sig? Det är inte därför vi kommit hit till tjärnen.

#309 Tjärn - ord är överflödiga