#48 Fascinerande (154/365)

Förstummad igen

Utan att någon ber om det gör den små mästerverk. Det gäller bara att hitta dem. Att våga ta steget utanför stigen och titta lite vid sidan om. Våga ta klivet ut på den ovandrade isen och vända blicken åt andra hållet. Först då hittar man det. Som en bok som öppnar sig och låter dig se det som man inte blir påprackad. Det som man måste söka för att finna.

För övrigt påminner färgerna i denna bild mig om ett skivomslag från 1987. Främst då den blå färgen och sprickorna i isen som liknar den krossade spegeln på skivomslaget.

#48 Fascinerande - Naturen upphör aldrig att vara en källa för fascination. 

#162 Livets triangel(153/365)

De tre är en

Livets triangel, de tre som är en. Byggnaden som inramar mångas liv. Från vaggan till graven. En del av vår kultur. En del av hur vi uppfattar vad livet är, antingen vi tror eller inte. 

#162 Livets triangel - tre finns det gott om här.

#333 Uppvärmning (152/365)

Så lite gör så mycket

Vad är väl lite varmare klimat att bekymra sig över? Det blir väl bara skönt att slippa skrapa bilrutan när man ska till jobbet. Tänk att slippa skotta snö på garageuppfarten. Och tänk vadmånga trafikolyckor vi skulle förhindra, bara genom att få det någon ynka liten grad varmare i vårt land. Vadå, lite värme har väl ingen dött av. Vi skulle väl barafå det så som övriga världen redan har det, och de överlever ju!

Inhemska vindruvor, mer sol och mindre temperaturväxlingar. Helt perfekt! Skulle inte förändra någonting här. Så varför klaga och kämpa för att begränsa det som är bra för oss? Sluta med det negativister!

Men är det så här egentligen? Skulle ingenting förändras hos oss? Skulle allt vara som det alltid har varit även om vi skulle få lite lite högre medeltemperatur? Ja, det skulle förändra allting! Ingenting skulle vara som förut, av den enkla anledningen att det helt enkelt inte kan vara det. Förändras en klimatförutsättning, kommer alla övriga egenskaper att förändras tillsammans med den. Se bara på alla de insekter, spindeldjur och parasiter som sprider i vårt land. Liksom en del däggdjur också för den delen, även om vi kanske inte förknippar den typen av spridning med klimatförändringar.

Vi måste stoppa förändringarna nu. Innan det är för sent.

Som exempel kan ni titta på den här bilden. Vattnet som droppar ur röret är grundvatten. Kanske bara någon enstaka plusgrad varmt. Vattnet i sjön någon grad kallare. Men ändå blir det en vak vid utloppet av den lilla ynkliga uppvärmningen som grundvattnet bär ansvaret för. Hur blir det då om hela havet blir en eller två grader varmare? Vilka förändringar medför det på isarna runt om på vår lilla glob?  Fundera på det,,,

#333 Uppvärmning - Lite dropp av något varmare vatten får stora följder.

#184 Min Stad (151/365)

Skyline

Alla städer har sin egen skyline. SÅ här ser min ut från sjöhållet. Kanske inte så märkvärdig, men likväl en välkänd syn i vår stad. Håll till godo.

#184 Min stad - har sin egen skyline. 

#335 Utbränd (150/365)

I väntan på snön

Övergiven, höljd i glömska, saknad av ingen. Ligga där utbränd, översnöad och bara genomlida tidens gång. Men ack den som väntar ska bli återupptäckt. Och förd i gemenskapens värme återigen. En tanke, en god gärning, och den blir åter centrum för alla. Den centrala punkten dit alla kommer för att värma sig i dess närhet. 

#335 Utbränd - och lämnad åt sitt öde. Men snart värmer du alla med din energi. Håll ut!

#74 Förväntan (149/365)

Barnasinnet kvar

Alla har ett förhållande. Ett förhållande till julen. Inte bara på ett sånt där vuxet vis med stress, jäkt, ont i magen, handlingspanik och osämja med familj och släkt som egentligen är helt onödigt. Nej, det handlar om ett förhållande som skapas under våra första levnadsår. Jo, så är det. Efter det kan inget ändra på den där genuint djupbottnade känslan av vad julen innebär bortom allt det där ytliga och påklistrade. Sakerna som får oss att känna julkänsla är INTE suktandet efter den nya leksaken, till barn eller vuxen, eller att jobbet tar ledigt några dagar.

Nej, julkänslan som vi söker är den där känslan som infann sig i vårt sovrum när vi var små. Dofter, ljud och synintryck. Det är det allt går ut på. Att få komma tillbaka och ligga där i sängen, känna doften av julgröt, hyacinter och en alldeles varm julskinka. Eller vad det var just du upplevde. Kanske är det en tomte som du numera år efter år väntar på ska komma tillbaka och knacka på din dörr. Muttra lite och sätta sig i den framställda pinnstolen i vardagsrummet. Omgärdad av barnens tindrande ögon tillsammans med dig.

Speciellt dofter får oss att minnas vår allra första tid på jorden. En svag förnimmelse av något från fjärran, kanske var det inbillning, men på ett nafs är du där igen. Bakom granens barrdoft och de levande ljusen på bordet. Nötskålen som någon satt i sitt knä och vägrar släppa på hela kvällen. Nötens svaga doft får dig att minnas. Minnas saker som du aldrig skulle komma ihåg om någon frågade dig. 

Men mest av allt är det förväntan som fyller oss i dessa tider. Låt det bli så där bra som det var då en gång i fjärran tider. 

Och för dem som just nu upplever de jular som blir deras utopia. Förstör för guds skull inte deras värld! Låt dem få uppleva sina framtiders drömmars jular utan sur eftersmak, som den där bittra valnöten du fick smaka. Låt dem få leva sina drömmar om så bara för en dag. Låt dem gå med förväntan, låt dem insupa allt som utgör deras framtida minnens allé. Låt dem få framtida underbara julhögtider.

#74 Förväntan - just nu skapas minnena till framtidens jular. Förstör dem inte!

#38 Dåligt samvete (148/365)

Inte då - Inte nu

De står där nere vid stranden. Hela sommaren gick jag förbi dem. Tittade på dem. Undrade om jag skulle orka. Kom på mig själv med att tänka - Imorgon ska jag verkligen göra det. Men morgondagen kom, utan att det blev något gjort. Med tiden blev det dåliga samvetet för stort, och nu vänder jag diskret bort blicken när jag går förbi er.

Nästa år, då ska jag verkligen göra allt för att inte få dåligt samvete över det som aldrig blir gjort.

#38 Dåligt samvete - Vad annat än detta kan ge oss riktigt dåligt samvete, utan att det skadat någon annan?

 

#87 Grönska (147/365)

Harmonisk

Finner ett lugn i denna bild som egentligen bara togs för att det är roligt att fotografera. 

#87 Grönska - Ja det är mycket grönt här

#293 Strålande (146/365)

In i det sista

Inte nog med att du orkat med att jobba hårt hela dagen, jag har riktigt kunnat känna hur varm du blivit. I morse var det som en svag bris av värme från dig. Längre fram på dagen hade du arbetat upp dig till oanade höjder. Det kändes att du fått ta i och anstränga dig, för du riktigt strålade ut din ansträning mot mig. Hela du berättade att detta var inte något som alla orkar med. Bara de allra mest lysande stjärnor kan hantera det jobb du gör varje dag. Men nu nalkas kvällen och vilan ska bli skön. God natt. Du har gjort ett strålande jobb idag. Vi ses imorgon!

#293 Strålande - Som en stjärna strålar du in i det sista, varje dag.

#117 Innanför (145/365)

Ser du mig?

Jag ser dig där jag sitter innanför mitt skyddsnät. Du kanske tror att mitt nät ska skydda dig från mig? Men så är det inte. Jag sitter innanför mitt nät för att skyddas från dig. Vem vet vad du skulle göra om du fick chansen att ta mina fjädrar? Nej, kanske är det du som är innanför - ditt stängsel?

#117 Innanför - Eller utanför, vem är var?

#103 Här (144/365)

Just nu

Så stod man där. Just nu i denna stund är jag Här. Ingen annanstans. Nuet insvepte mig i ett lugnoch harmoniskt landskap. Långt bort från allt som är vardag. Här är platsen där man är som allra bäst. Så låt dig alltid ha den möjligheten. Att vara Här. Om den platsen ser ut som detta Här, må så vara. Bara du är där.

#103 Här - Så såg Här ut under en sommarvecka

#139 Konstigt (143/365)

En dag på sjön

Det var en härlig dag fylld med skratt och kämpaglöd. Svetten lackade i takt med trumslagarens rytm. Alla fokuserade på sin uppgift, men visst var det lite konstigt med dessa drakar i vår sjö?

#139 Konstigt - Mycket har man sett, men detta var då ändå lite konstigt att se i sjön

#93 Himlen (142/365)

Det ofattbara

Sommaren blev sig inte riktigt lik efter detta. Något som man hör om på nyheterna från fjärran länder. Långt borta från oss i vår trygga vrå av världen. Men så blev vi abrupt väckta ur vår slummer. Det började som en svag doft. Övergick till en frän stickande lukt. Sedan kom molnet. Trots det långa avståndet försvann solen på bara några ögonblick. Allt avstannade. Allt förvandlades till en mardröm. En mardröm som ingen kunde förstå var på riktigt. Inte förrän man såg sotet och de glödande barren regna ner över allt som var sommar.

För många är det glömt nu. Medan det för andra kommer att vara som ett öppet sår för alltid. Den största skogsbranden i Sverige under modern tid.

#93 Himlen - På ett ögonblick förvandlades sommardagen till en mardröm

#258 Självporträtt (141/365)

Vem där?

Som man ser sig själv finns det ingen annan som gör. Det spelar ingen roll hur blank spegeln är, det spelar ingen roll vad andra säger. Din bild av dig själv är bara din egen, och för att vara helt ärlig. Den har inget med verkligheten att göra. Den är ingen representation av hur andra ser dig. Den är egentligen en skapelse ur din egen fantasi. I likhet med din röst, låter din spegelbild dig falla in i fantasivärld. Det är helt enkelt inte sant det du ser där. 

Varför då? Jo, för du ser dig bara ur en fast vinkel vid en viss typ av rörelse. En kamera, en bandspelare får dig bara att känna hur tekniken är otillräcklig att göra dig själv rättvisa.

Vad andra säger spelar egentligen heller ingen roll. Rätt eller fel, du är ändå du och du är unik. Precis som din bild av dig själv. Här är min bild av mig, av mig.

#258 Självporträtt - Jag, varken mer eller mindre

 

#149 Kryss (140/365)

Ta mig tillbaka

En varm dag i augusti. Havet ligger nästan stilla framför mina fötter. Stranden är magisk och känslan av att vara i en saga är påtaglig. Ta mig tillbaka, genast. Vill återigen känna sanden värma mina fötter och det salta havet skölja över mig i solens sken. Tiden spelade ingen roll, dagen hade sin egen rytm och jag följde bara med. Vill bara vara en del av denna bilden, sitta på tavernan och bara vara...

#149 Kryss - På en liten båt i solens sken.

#244 Rinner (139/365)

Julgodis

Julen står för dörren och godisbaket är i full gång. Mer sötma än härligt gyllene sirap som rinner ner i bunken är svårt att finna. Gott blir det också det utlovas av de dofter som fyller köket.

#244 Rinner - Den gyllene sötman i all sin prakt

#357 Årets (138/365)

Fäll en tår

Sommaren kom och gick. Hösten likaså. Vart tog de vägen egentligen? Ett minne är allt som finns kvar när vi närmar oss den mörkaste delen av året. Men så fick en blick genom fönstret, sommaren att komma tillbaka för en kort stund. Äpplen, på sin gren vittnade om tider som flytt sin kos. 

De satt på sina grenar utspridda lite här och där. Snö började täcka dem uppifrån och ned. Sakta föll tårarna nedför deras äppelröda kinder. En tår för minnet av en saknad uppskattning. En tår för alla de som försvunnit ur gemenskapen redan. Kanske finns det ett liv efter hösten även för ett äpple? Årets mest ledsna äpple satt i alla fall ensam på sin gren.

#357 Årets - Kvarglömda äpple

#268 Smyga (137/365)

Hemlis

De pratar lite tyst, du ser dem och de vet att du tittar. Du försöker att inte bry dig men din blick drar sig hela tiden mot dem. Du undrar: pratar de om mig? Vad säger de? Varför får jag inte vara med. Du lutar dig lite framåt för att höra bättre. Men de talar bara lite tystare och du ser bara löjlig ut där du står och försöker se blasé ut.

Plötsligt tystnar de, tittar på dig i en sekund, sedan vänder de sig om och går sin väg. Markerar att de inte vill ha dig i närheten. Du får inte vara med, du inser det nu och du går sakta därifrån. Men en liten del av hjärtat stannar i ögonblicket och du kommer sakna den gnuttan av livsglädje under resten av ditt liv.

OBS! Personerna på bilden har inget med texten att göra!

#268 Smyga - Utanför, utan att veta vad de talar om. De vill inte att du ska få veta vad de gör.

#297 Svans (136/365)

Ett extra

Vissa använder svansen som ett extra ben. Titta bara på kängurun som står på svanen och håller balansen med den. Kängurun har för övrigt inget bilden att göra.

#297 Svans - När balansen sviker vore det bra med några extra ben.

#61 Fullbelagd (135/365)

Hög

När alla vill vara där du är kan det bli ganska trångt. Vill de sedan vara på dig, blir det även tungt, fråga bara killen i botten. Tror att han gärna skulle vilja ha en skylt bredvid sig som säger "Fullbelagd"

#61 Fullbelagd - Bara skylten saknas

#106 Ikapp (134/365)

Steget före

Att jaga eller jagas. Det är frågan. Den ena gör allt för att komma ikapp och den andra sliter för att glida ifrån. Och det är en fördel att jaga i par. Då kan man attackera ifrån två håll samtidigt. Undrar hur det känns att bli inklämd på det sättet. Nästan så man hoppas att han glider ur greppet.

#106 Ikapp - Spänningen är olidlig. ska de hinna ikapp eller inte?

#194 Måltid (133/365)

Håll koll

Allt kan beskrivas med siffror. Man behöver inte vara statistiker för att skriva under på det uttalandet. Se bara på bilden här. Utan att ha sett en enda sekund av matchen kan man utläsa en hel del. Tiden säger mitten av matchen, exakt. Varken mer eller mindre. Hälften har utspelat sig och hälften är fortfarande höljt i framtidens fina nät.

Att det ena laget varit lite bättre ser man också. Troligtvis har det böljat en hel del fram och tillbaka. Detta tyder på en för publiken rolig match med stor spänning. Båda lagen har mycket att spela för under resten av matchen. Kanske skulle man se hur det slutar?

#194 Måltid - Både mål och tid samlat på ett överskådligt och lättbegripligt sätt.

#105 Hösttecken (132/365)

Färgklick

En liten bit in i skogen, precis där träden börjar ta överhanden från diket stod den. Som en röd fyr bland vissnande gräs och nedfallna löv. Dess signaler är tydliga, hösten är här nu. Det går inte att ta miste på. Luften är hög och klar, daggen ligger kvar större delen av dagen, och man mår som allra bäst när man får vara ute och låta allt detta underbara omsluta ens hela verklighet. 

#105 Hösttecken - Det går inte att ta miste på vad som komma skall.

#231 Prov (131/365)

Vetskap

Innan man vet det man vill veta, måste man ta reda på det. För detta finns många sätt att erhålla vetskapen. Ett av de trevligaste sätten är att helt enkelt prova.

Som den här gången då bilens vattenegenskaper skulle kartläggas.

#231 Prov - För att veta måste bilen genomgå ett prov. Vattenkörning.

#169 Lurig (130/365)

Ljudlig

Om dimman kommer är det bäst att kunna låta högt. Och så ska man se ut som en mistlur. Denna uppfyllde båda kriterierna. Så därför kan man säga att den är lurig till sin natur.

#169 Lurig - mycket mer lur än så här kan det inte bli.

#151 Kvarglömd (129/365)

Ensam

Alla har nog någon gång känt att de är kvarglömda, ensamma på havets botten. Ingen som lägger märke till dig. Ingen som verkar bry sig om hur du mår, vad du gör, eller varför du inte pratar längre. Ingen som verkar lägga någon energi på att visa att du syns, att du finns där mitt ibland dem, de andra som har skoj och kul hela tiden. De andra som pratar, lyssnar och gör saker tillsammans. De andra som inte är du. För du är ensam på havets botten, som en liten kvarglömd vit sten mitt ute på ett sandrev.

Till slut vill du bara försvinna. Du hoppas att sanden ska begrava dig för alltid så att ingen ska behöva inte se dig. Ingen ska kunna tycka att du är konstig som ligger alldeles ensam långt borta från alla de andra. Ingen ska någonsin få veta var du finns, för du finns inte.

Men så lyfter någon upp dig, tar dig i sin hand och för dig mot ytan igen. Låter solen spegla sig i dig och får dig att skina igen. Någon har sett dig. Någon visar att de vet att du finns.

#151 Kvarglömd - Låt ingen bli kvarglömd på botten. Plocka upp dem och ge dem ljuset tillbaka

#25 Bubbel (128/365)

I det blå

Framför linsen såg det ut som ett glas skumpa. Luft på sin väg mot ytan igen efter ett besök nere i det blå härliga vattnet. 

#25 Bubbel - Lycka kan vara att sakta stiga mot ytan insvept i ett blått bubbelmoln.

#116 Inlagd (127/365)

Ränderna går aldrig ur

Kunde bara inte motstå att ta denna bild. Utan att bli långrandig kan nämnas att det vara viloläge här. Det påminde om en sjukhussal, med den långa raden av britsar. 

#116 Inlagd - Fast på solsjukhuset är man inte sjuk, bara lycklig.

#302 Tal (126/365)

Namn eller nummer

Vad är det som skapar en identitet? Minns när man som tonåring lusläste sångtexter på innerfodralet till LP-skivan. Och man skrev ned de texter som inte fanns någonstans. Det gick inte att googla fram något på den tiden. Ville man veta vad de sjöng var det bara att lyssna noga. Ett välkänt NWOBHM band hade en inledning där en man sa "I am not a number - I'm a real man!" En textrad som bitit sig fast i mig.
Det är så lätt att neutralisera någon genom att hänvisa till personnummer, anställningsnummer, kreditkortsnummer eller vad det nu kan vara. Men bakom allt finns en person, med ett namn. Sök namnet och lär känna personen. Så finner vi våra vänner. Vi är mer än ett nummer.

Dock verkar det som att denna båt är ett undantag.

#302 Tal - Vissa har ett namn, vissa verkar inte vara så lyckligt lottade.

#248 Rädd (125/365)

Mardrömmar

En känsla av detta är en figur mer vanlig i barns mardrömmar än i vuxnas infinner sig hos mig. Mina mardrömmar är av en helt annan sort, utan vare sig monster, skelett eller spöken. Men likväl är de skrämmande - precis som den här gynnaren.

#248 Rädd - Ja skulle hen dyka upp i mitt garage skulle nog även jag bli riktigt rädd.

#20 Bikini (124/365)

Lättklätt

Nej du, inga smaskiga närbilder, bara så att man anar det finns bikinis på den här stranden. Var annars skulle man finna dem?

#20 Bikini - Bland alla badklädesmodeller, fanns otaliga bikinivarianter

#126 Kamp (123/365)

Ge inte vika

Den får aldrig ge upp. Den får aldrig känna sig besegrad. Den får aldrig vara obetydlig.

Våldet får inte ta överhanden. Inte idag, inte imorgon, inte någonsin. Det är allas vår uppgift att se till att det aldrig kan hända. Vi får aldrig ge efter för våldets väg. Vi får aldrig sluta bry oss om våra medmänniskor så till den grad att vi kan anse att våld är en acceptabel utväg. Det är det aldrig!

Ge kärleken all din energi. Ge medmänskligheten ditt hjärta och vår värld kommer att bli en mycket bättre plats att låna av våra barn.

Var aldrig så svag att du låter din kropps styrka styra dina handlingar!

#126 Kamp - Må denna pipa aldrig bli oknuten

#279 Sommarmat (122/365)

Ett om dagen...

Redo att plockas, sköljt av ett svalt sommarregn. Njuts bäst i direkt anslutning till trädet, kanske i gott sällskap och med lugnet som omsveper dig.

#279 Sommarmat - ett av många härliga äpplen i vårt lilla träd.

#89 Hage (121/365)

Barndom

Inget förändras, allt är annorlunda. Det är skönt att ha en plats som är sig lik. En plats där man kan kallibrera sig själv. En plats där man vet varje sten, varje rot och varje kulle. En plats där energin fylls på igen. 

För andra kanske det ser anspråkslöst ut, men denna hage är magisk. Den är grundfundamentet för mina minnen.

#89 Hage - Mitt eget nav. Här utgår jag ifrån.

#276 Soldis (120/365)

Morgonstund

Det varar inte länge, det magiska ögonblicket en sommarmorgon då solen inte riktigt hunnit värma upp luften så att diset försvinner. Vackert men förgängligt.

#276 Soldis - De värmande strålarna har snart trollat bort motivet

#14 Balans (119/365)

Livets vågspel

Gammal eller ung. Ibland måste vi sätta oss ned och begrunda var vi är. Söka efter vår inre balans. Liksom vi håller vår yttre balans där på bryggan. Vi måste låta oss översköljas av  naturen för att finna vår plats. Med balans i tillvaron orkar vi så mycket mer. Medgångar, motgångar, stiltje och storm. Med balans kan vi klara allt. Har du hittat din balans?

#14 Balans - på en gammal brygga en förberedelse för livet.

#309 Tjärn (118/365)

Lugn

Ett skogstjärn en sommarkväll. Ett flöte mellan näckrosbladen. Väntan på ett napp. Ljuset blir trollskt i skymningen medan sommarvinden mojnar allt mer. Kanske nappar det snart, kanske har fisken ätit sig mätt redan. Vem vet? Vem bryr sig? Det är inte därför vi kommit hit till tjärnen.

#309 Tjärn - ord är överflödiga

#35 Dold (117/365)

Under ytan

Under ett litet ögonblick visade du dig för mig. Lät mig se dig i all din prakt. Lät mig få ett ögonblick i din närhet. Sedan försvann du ner under ytan och allt jag kan se nu är ringarna du lämnade efter dig. De berättar för mig att du finns och att du är kvar, men dold för mig. 

#35 Dold - under ytan, nära men ändå osynlig för mig.

#51 Filosoferar (116/365)

En resa

Tankarna får fritt spelrum, kroppen känns avslappnad och tiden finns för att begrunda och betänka ett liv fyllt av allt som gör livet värt att leva. Livets kretslopp stannar inte, det rullar på från den ena eonen till den andra. Så är det för oss också. Där det ena slutar tar det andra vid. Vi slår vår vall för att ge plats åt det nya, där det gamla en gång stått och förberett allt för oss. Att få sitta mitt i detta kretslopp och känna sin egen plats är en stark känsla. Jag älskar dig pappa.

#51 Filosoferar - På en sten, där tiden står stilla kring dig.

#344 Vass (115/365)

Omvårdnad

Det gäller att hålla skären i trim. Man måste vårda sina verktyg liksom man måste vårda sina relationer. Slåttervallen blir en lång plåga om inte lien är skarp och skär genom gräset med knivskarp skärpa. Njutning är när gräset faller vid dina fötter utan ansträngning. Dina rörelser blir då lugna och harmoniska. Det gäller dock att förberedelserna är de rätta och att du ständigt underhåller liens egg. Tänk på det när det blåser en snålvind runt dig. Vårda och underhåll. Då blir det mycket mer behagligt.

#344 Vass - Lliens egg måste ständigt underhållas för att inte slåttern ska bli en plåga.

 

#138 Kondens (114/365)

Pärlor

Livets små pärlor dyker upp när man minst anar det. Som den här gången så de uppenbarade sig på en strå på en äng en tidig sommarmorgon, innan solen hunnit värma bort nattdimman.

#138 Kondens - Vackert en sommarmorgon

#232 På plasts (113/365)

Erfarenhet

I vilken ordning allt ska göras är huvudsaken. Börja i fel ände och slutet är en evighet bort. Inled med rätt del och slutet är närmare än vad du anar. Så är det med oss människor också. Inled en relation i fel ände och den kommer aldrig att bli bra. Låt den istället sakta växa fram ur de naturliga stegen och du har en vän för livet. Lätt att söka skydd hos när kylan och mörkret samlas kring dig.

Så är det med livet och så är det att sätta upp ett tält. 

#232 På plats - efter många vedermödor och snubblingar över diverse linor.

#201 Nedåtgående (112/365)

Mot det okända

Ibland försätts livet i en rörelse med okänt slut. Det går först sakta, för att sedan öka farten där upplevelser och intryck fladdrar förbi i ett rasande tempo. Känslan av att allt snart tar slut är överhängande. När det är som mest okontrollerbart öppnar sig plötsligt en avgrund och känslan av viktlöshet inträder, svävande mot det oundvikliga slutet. Förberedelser är onödiga, låt det hända. Antingen blir landningen mjuk och ivern att återuppleva resan blir intensiv, eller som en röd svidande fläck på ryggen efter en hård krock med verklighetens vatten.

#201 Nedåtgående - Fortare och fortare mot det oundvikliga slutet på resan

#239 Regntung (111/365)

Uppfriskande

Vad är väl ett sommarregn, hur tungt än dropparna slår mot marken, annat än behagligt uppfriskande. Det tar tillbaka livsstyrkan och glädjen hos solstinna semesterfirare. Bara man vet att det kommer dra förbi och ersättas av solstrålar om en liten stund.

#239 Regntung - Blir detta skärmtak. Regnet tynger dock inte önskan om ett nytt gosedjur.

#278 Sommarkväll (110/365)

Stämning

En varm kväll efter en underbar dag. Utsikten från en pir emot horisonten. Solen vinkar hejdå med ett löfte om att vi ses imorgon igen. Jag är inte sen med att nicka instämmande.

#278 Sommarkväll - Detta är sommarnjutning.

#131 Klippor (109/365)

Konstnären

Har vi bara tid kan vi skapa det mest fantastiska. Tid ger oss möjlighet att ändra oss, finjustera och återta det som vi trodde var förlorat. Tid öppnar dörrar för oss som vi har att utnyttja eller gå förbi - ovetandes om vad som finns på andra sidan.

Tid ger denne konstnär alla möjligheter att skapa oemotståndligt vackra klippformationer. Pricken över i har däremot en annan historia.

#131 Klippor - Låt mig vara din klippa i tillvarons stormande hav, likt den klippa du står på just nu.

#68 Fält (108/365)

Vajar i vinden

Färgerna gick inte att undgå. Det var som om något drog i mig att ta den här bilden. Sverige är vackert i sommarskrud.

#68 Fält - Fullt av nyanser och underbarhet

#130 Fiskeläge (107/365)

Nu är det dags

Väntan är över, vi har väntat länge nog, det är dags att sluta vänta. Allt är klart, bara att stiga ombord. Fisken i sjön sover nog nu, men tag ditt spö och låt oss gå och fiska.

#130 Fiskeläge - Allt är redo, vattnet, bryggan, båten. 

#130 Kliar (106/365)

Maktlös

Ögonblicket då statyn insåg att det som kliade under foten var omöjligt att göra något åt, bara av den anledning att statyn var en staty. 

#130 Kliar - Känslan av att vara maktlös.

#254 Segel (105/365)

Till havs

Att få hissa sina segel och styra ut på okänt vatten. Eller för att kryssa fram i välkända farleder. Det är en behaglig känsla att känna hur vinden tar tag och för dig framåt. Alltid framåt. Vi kan styra vår båt, men inte kontrollera vindens kraft. Inte utan att reva våra segel och lägga oss i lä. Men nej, låt dina segel arbeta och ta dig dina drömmar vill leda dig. Även när det blåser motvind.

#254 Segel - Låt vinden fylla dina segel på livets resa